Nytändning

Det är sällan jag behöver motiveras till att träna. Jag har absolut inga problem att ladda för träning, oavsett vad som ska tränas. Tvärtom.

Tänk då en nytändning på det. Jisses, vilket träningssug. Och det är precis det som har hänt – tack vare den senaste onlinekursen. Jag ser plötsligt massvis med lösningar, och även om vägen vi måste gå, Strix och jag, är lång och vindlande krokig, så känns det plötsligt som det faktiskt finns ett slut i sikte. Äntligen!

Men det kommer att ta tid, och jag ska verkligen låta det göra det. Vi har hamnat så tokigt i vissa hänseenden att jag inte har något annat val än att låta det få ta den tid det tar.

Att sedan ha fantastiska vänner omkring sig, som man kan diskutera det mesta i hundträningsväg med, gör ju inte saken sämre. Jag är lyckligt lottad som har de vänner jag har.

Idag har jag plötsligt tänkt tanken Startklass och Appellklass igen. Det var länge sedan nu, men med nytt tänk och det positiva gensvaret från Strix så vaknar tanken till liv. Letade därför upp en apportbock. Strix har inte sett en sådan på över ett år, men grunderna satt kvar utan tvekan. Gott så, vi ska inte skynda på något. Vi har lååååångt kvar innan vi kan ge oss ut i hetluften på riktigt.

I övrigt tränar vi på enligt onlinekursen. Vi ligger en aning efter pga hettan – till och med vi tränar mindre – men det hinner vi ikapp. Fast igår körde vi ett kort superaktivt pass i stekande sol (33 grader i skuggan, så det var VARMT). Strix är helt fokuserad hela tiden, till och med husse blev imponerad.

Stort fokus ligger också på den mentala biten hos föraren, och den kan jag ju jobba en hel del med trots att det är varmt. Det gäller att analysera om det handlar om anspänning av tävlingsnerver eller om det är prestationsångest, eller kanske en kombination. Så otroligt spännande och lärorikt (och ibland riktigt jobbigt) att tolka de mönster man agerar efter, och hur det påverkar både mig och hunden.

Semestertripp

Första semesterdagen åkte Strix och jag till Dalarna för att umgås och träna med en kär vän och hennes hund. Spännande tripp för Strix som skulle sova över i lägenhet med trapphus, något som han definitivt inte är van vid.

Att det dessutom bodde en tjejkompis i lägenheten gjorde det ju förstås inte mindre intressant. Det blir alldeles för sällan av att vi träffas, och det är synd för vi har verkligen trevligt när vi umgås. Medan vi satt och pratade så turades hundarna om att försöka på fart på varandra, men till sist kom även de till ro.

Vi åkte till lokala brukshundklubben och tränade. Strix fick nya utmaningar i vårt nya tänk och han klarade av dem med råge. Jag till och med försvårade lite mer än jag tänkt från början, men han (och jag) klarade det också. Duktiga killen ❤❤❤❤❤

Sedan satt vi uppe och pratade länge och väl, så när Strix och jag väl kröp till kojs så sov vi gott båda två. Att det gick i trappen brydde han sig inte ett dugg om. Inte ett ljud på hela natten, och han försov sig dessutom över sin vanliga frukosttid, så han behövde väl koppla ur totalt.

Nästa dag blev det en tur till spårskogen. Osannolikt varmt och torrt var det, men båda hundarna spårade utan några som helst bekymmer. Strix enda klagomål var i så fall på att spåret var för kort … Efter lite mera fika och ännu mera prat var det dags att åka hemåt. Nu dröjer det inte lika länge till nästa gång vi ses, lyckligtvis.

Efter att ha sovit gott i den egna sängen var det bara att packa om bilen och åka iväg på nästa utflykt, nu tävling i nosework. Östergötland var det nu, närmare bestämt Skänninge.

Jag är så otroligt nöjd över Strix prestation ikväll. Jag är mindre nöjd med min egen, då jag hade lite för bråttom att säga markerat i behållarsöket och därför missade diplomet. Irriterande, när han jobbar fint i alla söken och väljer bort störningarna. Så nära ett diplom, men jag klantade bort det.

HAN gjorde inga fel, tvärtom. Jag är så stolt över hur bra han skötte sig, både i och mellan söken. Utomhussöket var så himla härligt att se hur han jobbade på att verkligen lokalisera källan innan han markerade, och i det delsöket kom vi till och med på andra plats. Detta trots att vi fick en oplanerad paus strax innan vi skulle in, så att vi blev tvungna att ladda om. Så otroligt glad att se hur han fixade det.

Nu är vi hemma igen, och imorgon blir det relativt lugnt. Vi har en inplanerad spårträff, men annars ska vi bara ta det lugnt. Dessvärre måste jag nog försöka få bilen till verkstan, det började låta illa redan i Dalarna, men dånade lite väl mycket i den på hemvägen ikväll. Hoppas det är något relativt enkelt åtgärdat.

Nya grepp, nya ideer och tankar

Jag har hoppat på en ny onlinekurs. Jag gillar verkligen den kursformen.

Den här gången handlar det om att toppa tävlingsformen. Jag vet att vi i dagsläget är långt ifrån tävlingsklara i grenar där det förekommer störningar (alltså nästan alla), men det är ändå så otroligt givande. Kursen har fått mig till att tänka helt utanför boxen, känna äkta aha-upplevelser och dessutom vara med om riktiga halleluja-moments när Strix svarat klockrent på det jag bett om. Trots störning!!!

Det bästa är att kursen är lång. Den sträcker sig över ett halvår. Jag är än så länge bara inne på andra veckan och känner redan att förtroendet Strix och jag har för varandra har ökat markant. Yey!!! Detta var precis vad vi behövde just nu.

I skrivande stund är det två (2) arbetsdagar kvar till min sommarsemester. Det ska bli skönt att koppla av i fyra veckor. Redan på måndag drar vi igång semesteraktiviteterna och åker till Dalarna för träning och umgänge. Ser verkligen fram emot det.