Semestertripp

Första semesterdagen åkte Strix och jag till Dalarna för att umgås och träna med en kär vän och hennes hund. Spännande tripp för Strix som skulle sova över i lägenhet med trapphus, något som han definitivt inte är van vid.

Att det dessutom bodde en tjejkompis i lägenheten gjorde det ju förstås inte mindre intressant. Det blir alldeles för sällan av att vi träffas, och det är synd för vi har verkligen trevligt när vi umgås. Medan vi satt och pratade så turades hundarna om att försöka på fart på varandra, men till sist kom även de till ro.

Vi åkte till lokala brukshundklubben och tränade. Strix fick nya utmaningar i vårt nya tänk och han klarade av dem med råge. Jag till och med försvårade lite mer än jag tänkt från början, men han (och jag) klarade det också. Duktiga killen ❤❤❤❤❤

Sedan satt vi uppe och pratade länge och väl, så när Strix och jag väl kröp till kojs så sov vi gott båda två. Att det gick i trappen brydde han sig inte ett dugg om. Inte ett ljud på hela natten, och han försov sig dessutom över sin vanliga frukosttid, så han behövde väl koppla ur totalt.

Nästa dag blev det en tur till spårskogen. Osannolikt varmt och torrt var det, men båda hundarna spårade utan några som helst bekymmer. Strix enda klagomål var i så fall på att spåret var för kort … Efter lite mera fika och ännu mera prat var det dags att åka hemåt. Nu dröjer det inte lika länge till nästa gång vi ses, lyckligtvis.

Efter att ha sovit gott i den egna sängen var det bara att packa om bilen och åka iväg på nästa utflykt, nu tävling i nosework. Östergötland var det nu, närmare bestämt Skänninge.

Jag är så otroligt nöjd över Strix prestation ikväll. Jag är mindre nöjd med min egen, då jag hade lite för bråttom att säga markerat i behållarsöket och därför missade diplomet. Irriterande, när han jobbar fint i alla söken och väljer bort störningarna. Så nära ett diplom, men jag klantade bort det.

HAN gjorde inga fel, tvärtom. Jag är så stolt över hur bra han skötte sig, både i och mellan söken. Utomhussöket var så himla härligt att se hur han jobbade på att verkligen lokalisera källan innan han markerade, och i det delsöket kom vi till och med på andra plats. Detta trots att vi fick en oplanerad paus strax innan vi skulle in, så att vi blev tvungna att ladda om. Så otroligt glad att se hur han fixade det.

Nu är vi hemma igen, och imorgon blir det relativt lugnt. Vi har en inplanerad spårträff, men annars ska vi bara ta det lugnt. Dessvärre måste jag nog försöka få bilen till verkstan, det började låta illa redan i Dalarna, men dånade lite väl mycket i den på hemvägen ikväll. Hoppas det är något relativt enkelt åtgärdat.