Månad: november 2017

Vi jobbar på vårt FS-program och det blir något lite säkrare efter hand. Och så fort det börjar kännas tryggt så kommer jag på någon liten förändring. Vi jobbar långsiktigt. Vårt största problem är ju egentligen inte själva programmet, utan allt runtomkring.

Vi har varit i hallen två gånger sedan senaste inlägget. En gång alldeles ensamma och då jobbade vi mycket med fokus på startrutiner och uppvärmning. Givetvis körde vi igenom programmet några gånger också och känslan efteråt var kanon. Inte trodde jag att den kunde toppas av gången därpå, men det kunde den faktiskt. Nu hade vi kamraten som störning på planen medan vi jobbade med vårt program, ingång på planen, svåra övergångar och även lite avståndsarbete. Allt detta helt utan kopplet, som blivit som en livlina för oss båda. Strix gjorde precis det som förväntades av honom och stördes inte alls av att en annan hund agerade parallellt på planen.

En härlig syn …

 

Vi jobbar vidare med fokus och närvaro. Efter vår underbara helg i Småland såg jag verkligen fram emot att åka ner till hallen och träna med störning enligt nya tänket, men dessvärre kom det lite emellan så att jag inte kom iväg på de följande träningarna.

Den träning jag har fått till i hallen var ”bara” tillsammans med ett annat ekipage, och det fungerade alldeles utmärkt. Bästa sällskapet att träna med, då vi tänker ganska lika och kan hjälpa varandra så att vi får bra träningar. Om jag sköter mina kort på rätt sätt så svarar Strix upp med fint samarbete. Här råder inget tvivel om vart Strix väljer att rikta fokus, trots att det ligger en hund vid fotografens fötter. Någon som undrar om jag är nöjd????? (Det blir inte kanonbra bilder med mobilen, men det spelar ingen som helst roll. Jag ser det jag vill och behöver se.)

Vad som inte finns på bild är också att vi faktiskt går fritt följ endast någon meter från vår störning utan att Strix ens vippade på örat åt deras håll. Stooooora framsteg!!!!

Vi har också varit iväg och tränat nosework. Även här gör vi framsteg. Sista träningen var vi full grupp. Vi kom lite sent och det blev lite stökigt precis när vi kom in, med sedan skötte sig Strix jättebra och fokuserade på rätt saker hela kvällen. Härligt! Sista söket var riktigt klurigt ordnat. Gömman är under bordet, och så fanns det några tomma gömmor som attrapper i rummet också, bara för att se om han gick på syn. Han konstaterade snabbt att det var bordet som gällde, men hade jättesvårt att hitta doftkällan. Han fick syn på attrappen (på stolen närmast i bild) och var snabbt där med nosen. Lika snabbt var han därifrån när han insåg att det inte fanns något i den (nyttig träning). Han höll på en stund och gav inte upp, han checkade även av ovansidan av bordet medan han sakta jobbade sig allt närmare. Till sist lokaliserade han doftkällan exakt och fick sin välförtjänta belöning.

  

Freestyle och HtM har vi kört en hel del här hemma. Vi blir sakta allt säkrare på våra program. Tack vara programboostgruppen på nätet så har jag kunnat snäppa upp det lite ytterligare. Jag har inte bråttom att komma till start. Vi ska väva ihop ett program i båda disciplinerna som är stensäkert på träning parallellt med att vi tränar störningstålighet.

Nu var det ett tag sedan jag skrev senast. Det känns som det har hänt massor, men så är det väl inte. Tiden går.

Just nu är jag helt uppfylld av förra helgen. Den tillbringade jag i Västervik tillsammans med en mycket uppskattad vän. Att träffa henne ger mig så otroligt mycket, både inom hunderiet som rent allmänt. Så otroligt synd att det blir så sällan, men å andra sidan blir det ju extra roligt när vi väl ses. Vi planerar att försöka hitta en helg i vår igen. Hoppas verkligen att det går att få till.

Hur som helst så fick vi till så bra träning, och efter så otroligt lång tid med fokus på allt möjligt annat så hittade vi tillbaka till bubblan. Det var länge sedan vi var där nu, alldeles för länge sedan, och känslan var enorm. Jag har under en lång tid känt att vi är på väg åt rätt håll, men nu i helgen så kickade känslan in helt och hållet. WOW, vilken boost!!!! Den här bilden säger verkligen allt om vilken känsla vi hade emellan oss, Strix och jag. Helt blinda för omvärlden, bara vi två.

Vad tränade vi på då? Ja, mest på positionen. Och vilka framsteg vi gjorde så snart vi kom in i bubblan. Plötsligt kunde jag börja fila lite på detaljer. Vi körde också lite kedjor i vårt freestyleprogram, och det börjar kännas riktigt bra. Vi tragglar på.
I övrigt fick jag också få ta del av kamratens träning, och jag säger bara det: Vilket krypande de är på väg att få till!!!!!!!

I vardagen hemma så har vi ju träningsgruppen i hallen på hemmaplan. Det är svårt med störningen, men det blir sakta bättre. Jag ser nu verkligen fram emot nästa träning efter den här helgen. Med känslan i färskt minne kanske vi kan få till bubblan även där.

Och igår var vi till Kolbäck för noseworkträning igen. Så kanonbra träning vi fick till. Vi körde behållare och fokuserade på starter. Jag kunde se vilken effekt det hade på honom när jag hjälpte honom igång på rätt sätt.
Vi körde även noggrannhet, vilket idet ibland kan vara lite si och så med bland behållarna. Men denna gång fick han tji, ingen hjälp att läsa uppgiften och då var det roligt att se hur han kavlade upp ärmarna och ansträngde sig ännu mer. Jag tror nästan att han tyckte att det var roligare när det inte var så lätt som han kanske först tänkte sig.